Snön kanske inte har kommit än, men idag är första dagen jag känner att nu är det minsann dags för vinter. Börjar peppa mig själv inför julpynt och födelsedagar, och självklart försöka längta efter julafton. Men imorse vaknade jag med en känsla av att vilja ringa mommo.. Tog ett tag för att komma ur den lite sömninga tanken. Och plötsligt blev det så tomt.. Ville ju fråga hur det går med kylan i Bodlindor och med fågelmaten och allting runt omkring. När du eller ni tänkte komma ner under december, det klassiska liksom! 

Men som ett brev på posten så såg jag hur Z skriver om Bodlindor och att elda i öppna spisen, att han ska resa bort två veckor under december. Det blev som en liten tröst, för jag fick ett slags svar ändå. 

 

Har vart en tung dag idag, utan att jag riktigt vet varför. Ser framemot kvällen istället då jag ska hem till Berni och fira henne, det ska bli kul!