Att försöka sätta ord på en sån kärlek? Svårt!

Tre magiska år tillsammans

 
 
Min älskade Johan, tänk vad tiden går fort när man har kul, idag är det tre år sedan du kom hem från din månad på Hartzö (och gosh vad jag saknade dig varje sekund då!), och vi bestämde oss för att försöka oss på det här med att vara ett par. Och jag tycker faktiskt vi hittills har jag gjort ganska bra jobb med det. Jag har haft så otroligt kul tillsammans med dig, vi har rest ut i världen och till våra egna små smultronställen, vi har skrattat mycket och umgåtts mycket med vänner & familj som betyder massor för oss. 

Kan inte tänka mig leva med någon annan, vågar inte ens tänka på hur det hade sett ut idag om jag inte hade haft dig i mitt liv så som jag har dig. Vi har redan under dessa tre år hunnit bo i en liten etta, bott med andrahands-kontrakt och sen köpt eget place. Har förökat våran lilla familj till tre. Festat som galningar, varit på spontana äventyr, haft x antal spelkvällar hos oss, firat jul och födelsedagar. Varit på bröllop, student och begravning, du har funnits där när liv kommit till i våran familj och när liv slocknat. Under glädje och sorg har du hållit min hand, och det är det som jag älskar dig mest för.

Älskar hur du kan dansa bort mina bekymmer för stunden. Känner ingen annan som kan få mig att le och känna den glädjen du ger mig. Så stort tack för dessa tre år och nu ser vi framåt. Kan knappt bärga mig för att se vad framtiden har att erbjuda oss! 
 
(Nu får jag inte skriva mer tycker Måns. Han sitter i mitt knä och jamar/purrar för att jag ska ge honom uppmärksamhet istället)
 
 

Det är du och jag mot världen!
Så var det då, så är det nu, du och jag mot världen.
För alltid jag och du.