Semester

 
Snart åker vi, hela familjen, till Turkiet. 
Jag har ingenting klart! Virrpannan här hemma, så mycket på en gång.. MEN det löser sig nog! 
 
 
 

Måndag

 Vädret är lite ostabilt, lite som jag, idag. 
 
Urnsättningen igår skulle bli en sista stund med närmaste familjen och mommo, tyvärr så blev det olyckliga omständigheter som gjorde att all fokus togs bort från mommo och dagen blev inte alls som den var tänkt. 
 
Vi får styra upp en fin stund i midsommar eller något istället.
 
 
 
Men nu tänker jag framåt, blir lite jobb och plugg den här veckan. Sen träffa lite fina människor innan vi far iväg till Arlanda på fredag. Flickorna i familjen, mamsen, systrar, moster, kusiner och kusinbarn ska till Turkiet en veckan och bara ha det fint. Det ser jag fram emot!
 
 

Urnsättning

Sitter i bilen på väg upp till Leksand och 5åriga My får mig att tro att vi ska bara upp för att hälsa på Mommo & Zoltan fast jag vet att så inte är fallet. Eller nja.. Vi ska ju träffa Zoltan & ska hälsa på i Bodlindor. 

Men allting känns så konstigt, jag borde väl accepterat allt vid det här laget men ska jag vara ärlig så har jag inte det. Ingen aning om hur jag kommer reagera eller känns nu. Och det skrämmer mig 

Kommer iaf ha familjen och vara på en av mina favoritplatser på denna jord så hur det än går så kommer jag överleva. 


Saknar dig så mycket mommo! Allting känns bara så orättvis.