Vackra mommo

Ledig dag, höstsolen skiner och luften känns härligt krispig. Imorgon är det 3år sen jag fick krama, pussa och säga hur mycket jag älska dig innan du somnade in och lämnade de största tomrum någon person kunnat göra. ❤

Sista tiden spenderades uppe i Bodlindor med dig och jag är glad över den tiden jag fick ha med dig. Sista tiden innebar att ta hand om dig så du skulle ha det så bra som du kunde, passa på att få krama på dig och prata med dig. Vet att man alltid förbannar över att man är arbetslös som jag var just då, men i min mening fanns det en anledning till att det var så just då! Tacksam för det. 

Jag är glad över alla fina människor  (speciellt Johan & katten Måns) som funnits där när sorgen var för tung att bära på. Tiden efter spenderades nog mest i en dimma men man kom igenom det..  Idag har man lärt sig orka med saknaden, men vissa dagar (som denna) känns det dock lite extra jobbigt. 

Sen kommer det att komma stora & små händelser i livet när man önskade att du fanns där att dela dom med oss. Men trots allt saknar jag nog mest att bara kunna slå ditt nummer för qtt slå dig en signal, höra ditt kvittrande när du hör att det är jag och säger 'Men Hej lilla Mysaaan!'. Du var en viktig vän & förebild i livet så det kommer alltid knyta sig i hjärtat när man tänker på dig, inget kommer bli sig likt sen du försvann från jorden. 

Men älskade mommo, vi har inte slutat prata om dig och kommer aldrig göra det! Det lovade vi alla dig och vi kommer hålla det löftet, du kommer aldrig behöva oroa dig för det. 

Kommentera här: